Öppet brev från landets supportrar - 29 november 2019

Under inledningen av säsongen har det vid tillfällen antänts pyroteknik på svenska hockeyarenor. Pyrotekniken i sig är ingenting nytt och inte heller att förbundet agerar mot den. Vad som händer nu är däremot ingenting vi kan acceptera. Samtidigt som fotbollsklubbar runt om i Sverige kämpar tillsammans med både förbund och supportrar för att freda sina läktare mot Polismyndighetens kollektiva bestraffning så väljer Hockeyförbundet att självmant vandra samma, destruktiva väg.

Som en konsekvens av ovan nämnda pyroteknikanvändning har nu vissa klubbar belagts med ett totalförbud mot flaggor och banderoller. Argumenten känns igen från Polisens arbete mot fotbollen där Polisen talar om större tygstycken (oavsett typ) som ”brottsverktyg”. Den stora skillnaden är att det i hockeyn är förbundet som tar besluten.

Att bestraffa samtliga supportrar för det som enstaka supportrar tar sig för är bortom all rimlighet och riskerar att, genom att svartmåla och bakbinda hela supporterskaran, på sikt stjälpa arbetet för att öka säkerheten på arenorna som pågår i klubbarna. Förbud av den här typen drabbar eldsjälar som lägger ner mängder av tid och pengar på att skapa inramning för spelare, åskådare och de som ser på TV hemma. Något som ofta lyfts i de sändningarna är just stämningen på våra arenor. Stämningen på läktarna är något som alla vill värna om och den är en viktig anledning till att publiken faktiskt väljer att se matcherna på plats.

En viktig del i att skapa denna stämning är just tifon där flagghav, tvåpinnsflaggor och stora OH-flaggor är väldigt viktiga inslag.

Om önskan är att jobba för en positiv läktarkultur, vilket vi tror att även förbundet vill, så finns det mycket bättre sätt än kollektiv bestraffning av samtliga åskådare. Minska avståndet mellan klubbar och supportrar istället för att så som nu sker, slå in kilar mellan oss. Ett konkret exempel på hur det skulle kunna ske är genom att införa krav på SLO för spel i HA och SHL.

Någonting som förbundet definitivt borde ha lärt sig från andra delar av idrottssverige är att om klubbarna bötfälls så blir det mindre pengar kvar till säkerhetsarbete. Vad händer med dessa böter idag? Rimligtvis borde pengarna användas för att motverka att det sker liknande incidenter men vi är ytterst tveksamma till att det är där pengarna hamnar idag.

Hela det här förfarandet och de principer som ligger bakom det behöver göras om i grunden. Att först kollektivt bestraffa samtliga supportrar och sedan ta ifrån klubbarna ekonomiska medel som hade kunnat användas till säkerhetsarbete kommer endast få negativa effekter. Det har vi lärt oss från fotbollen. Att förbundet dessutom gör det när Polisen har identifierat de skyldiga sänder än märkligare signaler till klubbar och supportrar.

Vi ser vad som händer i fotbollen. Där finns en enighet bland samtliga parter att den kollektiva bestraffningen av samtliga åskådare som Polisen valt att införa inte kommer leda till något gott. Vi kommer aldrig att acceptera att vårt eget förbund väljer samma väg precis som vi aldrig skulle acceptera samma åtgärder från en myndighet.

ENADE FÖR EN POSITIV LÄKTARKULTUR

Lumberjacks - MoDo
Allmänna Supporterklubben, Black Army & Smokinglirarna – AIK
VIK Support – Västerås IK
Supporterklubben – Södertälje SK
North Power – Skellefteå AIK
White Lions – Linköping HC
Red Lions – Almtuna I
Faleijs 1935 – Mora IK
Järnkaminerna – Djurgården IF
Timrå IK Supporterklubb – Timrå IK
Sektion 84 – Frölunda HC
Blackbugs – Karlskrona HK
Leksand Superstars – Leksand IF
Green Devils – Björklöven IF
LuleåFans – Luleå HF
Brynäs Support – Brynäs IF
Redhawks Support – Malmö Redhawks